Jag lyckades jobba ett dygn nu! Det känns underbart. Jag gillar inte gå hemma och vara sjuk och passiv.
Rösten min däremot låter hur sexig som helst.
Nää, nu blir det valrörelse. :-)
måndag 6 september 2010
onsdag 1 september 2010
Lite reklam för en blogg.
För ca fem år sedan stötte jag på en person på websidan SPRAYdio, may the site rest in peace. Hon heter Kattis och en syster i herren, åsikter och till viss del och i musik. Hon har dock en bredare och mer nyanserat musiksmak än vad jag har, till hennes fördel då. Fem år är förrestem en lång tid går det upp för mig precis i denna skrivandes stund.
Jag upplever mig alltid har haft en samförstånd med henne. Även om vi inte hörs så ofta av flera anledningar blir jag alltid glad när ett mejl har dimpat ner i brevlådan.
Jag vill verkligen rekommendera hennes blogg. Hon skriver så fint om sina processer, både fysiskt och psykiskt. Det är verkligen tänkvärda saker.
Jag upplever mig alltid har haft en samförstånd med henne. Även om vi inte hörs så ofta av flera anledningar blir jag alltid glad när ett mejl har dimpat ner i brevlådan.
Jag vill verkligen rekommendera hennes blogg. Hon skriver så fint om sina processer, både fysiskt och psykiskt. Det är verkligen tänkvärda saker.
Så skraj för SD!
Jag frågar mig förvisso dock vart solidariteten, rättvisan och generösiteten för sin nästa tagit vägen? Någon som vet? Jag saknar den.
onsdag 25 augusti 2010
tisdag 24 augusti 2010
VAB, barn, rögrönt, paneldebatter, intro på nytt jobb, valrörelse, star trek, skolstarter, bilen, blåsor, pussar, fritids?, besök, aspberger, bloggar, farmville, valrörelse igen, äta, sova, hunden, oro, förhoppning, moderater, jourpass, kokerska, Michael Wiehe, semesterlängtan, tegaderm, kåvepenin, plånbok, Oslo, mailen, plugga osv osv osv osv.
Därför kommer jag rösta på ett rött parti.
1972 tillsatte regeringen Palme en jämställdhetsdelegation. Det blev en skördetid för ökad jämställdhet. Barnomsorgen byggdes ut, vilket gjorde att fler kvinnor kunde ta klivet ut i arbetslivet. Den gamla moderskapspenningen ersattes med en modern föräldraförsäkring. Fler kvinnor fick chansen till kommunal vuxen- och yrkesutbildning Från 1966 till 1976 ökade den kvinnliga förvärvsfrekvensen från 55 till 66 procent. Fler kvinnor fick chansen att stå på egna ben och bli ekonomiskt självständiga.
Mycket positivt har också hänt inom jämställdhetsfrågan under de senaste årtionden, och visst går vi åt rätt håll. Men det betyder verkligen inte att allt nu är frid och fröjd med jämställdheten i Sverige. Fortfarande finns stora orättvisor mellan män och kvinnor. Men det är ändå viktigt att säga att det har skett fantastiskt mycket.
Aktiva politiska insatser har givit resultat. Det spelar roll vilken politik som bedrivs.
Jämställdheten är inget opolitiskt ämne som förenar alla. Tag bara synen på skattepolitiken. Moderaterna hävdar att sänkta skatter ökar kvinnors frihet. Fyra år med borgerlig skattesänkningspolitik har inte heller varit ett lyft för kvinnornas arbetsmarknad. Arbetslösheten är högre i dag än före regeringsskiftet 2006. Många far illa och har det tufft ekonomiskt. Nästan en fjärdedel av de kvinnliga pensionärerna och ensamstående mammorna lever under fattigdomsstrecket. Det gör skillnad för jämställdheten om det blir rött eller blått styre. Röstar man för ett rättvist samhälle, även för kvinnorna, röstar man inte blått!
söndag 18 juli 2010
Det är ju synd om mannen.
Eftersom jag tror på Gud har jag länge varit med på en kristen kontaktsajt och då skrivit av mig i forumet. Det har varit som en rehabilitering för mig att kunna uttrycka det jag känner och menar. Tyvärr har sajten blivit en nästan renodlat dejtingsajt något som retar gallfeber, inte minst för alla "riktiga" teologer som gillar diskuterar där. Jag tänker nu dela med mig ett av mina inlägg.
När man diskuterar den diskriminering som finns mellan könen och då den som drabbar kvinnor får man på sig en skara som istället tycker det är sååå synd om alla män. Ja visst är det synd om de män som inte kan ta kritik som grupp utan att spåra ur helt.
Det går inte att diskutera utan att minst 200 försvarmekanismer går igång. Det slutar alltid med att det är den våldtagnes fel att hon blivit våldtagen. Det finns inget fel på mansrollen, bara enskilda män och nåde den som kritiserar detta.
Berättar man om 4000 års förtryck viftas det bort för det ser inte ut så idag menar vissa, och har inte män som grupp visat hur goda de är som låter oss tala fritt alls?
Men den kvinna som öppnar truten på egen hand och berättar sin historia får finna sig i att hennes ord plockas sönder oavsett vad hon råkat ut för. Och nåde henne om hon pratar om hur männen i hennes liv behandlat henne, då diskvalificerar hon sig från att tas på allvar.
Jodå, det finns män som diskrimineras också för att dom är män. Jag är mycket väl medveten om de fenomen som sker i vårdnadstvister, på arbetsmarknaden och i den mansrollen som presenteras idag. Men istället för att trampa runt i vem det är synd om är det väl bättre att ställa sig tillsammans med de som vill ha ett samhäller där ALLA ska ha samma möjligheter. Personligen så brukar jag undvika att diskutera med antifeminister. Jag tycker inte det känns särskilt meningsfullt att föra en dialog med människor som på fullaste allvar hävdar att feminismens syfte är att skapa ojämställdhet. Fast det är klart, det finns vettigare antifeminister än så, men de "ovettiga" överväger för det mesta de vettiga.
När man diskuterar den diskriminering som finns mellan könen och då den som drabbar kvinnor får man på sig en skara som istället tycker det är sååå synd om alla män. Ja visst är det synd om de män som inte kan ta kritik som grupp utan att spåra ur helt.
Det går inte att diskutera utan att minst 200 försvarmekanismer går igång. Det slutar alltid med att det är den våldtagnes fel att hon blivit våldtagen. Det finns inget fel på mansrollen, bara enskilda män och nåde den som kritiserar detta.
Berättar man om 4000 års förtryck viftas det bort för det ser inte ut så idag menar vissa, och har inte män som grupp visat hur goda de är som låter oss tala fritt alls?
Men den kvinna som öppnar truten på egen hand och berättar sin historia får finna sig i att hennes ord plockas sönder oavsett vad hon råkat ut för. Och nåde henne om hon pratar om hur männen i hennes liv behandlat henne, då diskvalificerar hon sig från att tas på allvar.
Jodå, det finns män som diskrimineras också för att dom är män. Jag är mycket väl medveten om de fenomen som sker i vårdnadstvister, på arbetsmarknaden och i den mansrollen som presenteras idag. Men istället för att trampa runt i vem det är synd om är det väl bättre att ställa sig tillsammans med de som vill ha ett samhäller där ALLA ska ha samma möjligheter. Personligen så brukar jag undvika att diskutera med antifeminister. Jag tycker inte det känns särskilt meningsfullt att föra en dialog med människor som på fullaste allvar hävdar att feminismens syfte är att skapa ojämställdhet. Fast det är klart, det finns vettigare antifeminister än så, men de "ovettiga" överväger för det mesta de vettiga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)