...men det beror på ren trötthet. Jag har varit så slut, utan att ens veta om det. Jag som tycker om mina klasskamrater har egentligen inte orkat höra mig av till någon, inte ens till facktanten M. Vårt grupparbete sög musten ur mig.
Nu är jag och praktiserar i Nynäshamn. Jag praktiserar inom en både främjande och förebyggande verksamhet. Jag tror det är min kommande nisch.Min handledare verkar vara en glad prick som jag tror jag kan komma lära mig en del av, inte minst hur man hanterar en bra kommunikation. Hon är en modig dam och så har hon fått samma namn som mig. Vi verkar ha varit i samma svängar och krokar i livet, både geografiskt och till viss del erfarenhetsmässigt. Jag är glad för att hon blev min handledare iallafall.
Nåja, min man har börjat blogga idag. Ska jag vara ärlig så är det därför jag sitter och plitar ner rader nu. Hans iver gav mig både motivation och prestationsångest. Okay, jag vet att jag inte lever världens coolaste liv, men för mig är ändå bloggen en påminnelse om vilket liv det är jag faktiskt lever.
Okay bloggen. Det var det hele!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar