En bra start på dagen!

Från att vilja bortadoptera barnen i lördags morse har morgonen innehållit vapenvila och en samförstånd mellan ungarna. Det är skönt det. F har längtat efter dagis och sprang dit på lätta fötter trots värmen. Själv har jag precis lagat mat så det finns när ungarna kommer hem med sin pappa. Det ska helst gå väldigt fort då. Jag gillar egentligen inte tanken på halvfabrikat när det gäller mat, men som stressig småbarnsförälder är det en bekvämlighet som kan unnas emellanåt. Det känns då lyxig att kunna ge dom riktig mat istället för en burk ravioli. Inget ont om ravioli men det är inte mycket näring i konserverad mat.

Nu är det snart dags för jobbet. Tredje veckan nu på behandlingshemmet och det går bra. Jag trivs absolut även om det inte är det jag vill arbeta med i framtiden.

Novalie som fyllde två.

Det har varit så mycket med sommarjobbet, körkortsförberedelserna och med att sluta skolan. Som vanligt är jag trött efter skoltid. Just nu har jag ont i min vänstra höft. Jag har det ibland, fick en uppluckring efter förlossningen av Novalie.

Lilla vackra fina Novalie har alltså fyllt två i onsdags. Hon är så vacker och fin. Hon är också tjurig, viljestark och drivande men det är en annan historia. Jag har lärt att älska till fullo och den gåvan har hon givit mig.

Snart fyller jag år och det känns jobbigt. Jag måste lära mig att bli firat men det är inte alls så lätt som det låter. Under min barndom blev mitt firande ett dysfunktionell liten sak. Jag fick husgeråd från dagen jag fyllde tolv. (med undantag ifrån syrran och farmor som lade till en personlig sak också) Jag fick inte välja den maten eller tårtan jag ville ha heller och hade jag riktigt tur kunde det bli fylleri.

Jojo, det är bättre med mina päron idag men man lär sig under barndommen sakers värde. Det är en lärdom om något att tänka på inför mina egna barn.

M

Dagens finaste upplevelse.

Jag har börjat sommarjobba på ett behandlingshem och det är spännande och lärorik. Det är ett lågtröskelboende för en massa herrar vars bostad ofta har varit en parkbänk.

Idag kom en av klienterna fram till mig med ett flin och sa: För första gången på femtio år är jag nykter en hel midsommar. Jag gav han en kram och sa sedan att jag hoppades han var stolt. Det var han.

Att vara trött på sina barn.

Igår var en tuff dag utifrån ett föräldraperspektiv. Jag hade varit på körskola vilket hade gått jättebra. Körläraren som är en ängel hade fått ut mig på landsvägarna och det tyckte jag var så roligt. Jag fick köra drygt två mil vilket som sagt var jättespännande.

Dock så blev det inte lika kul när jag skulle hämta kidsen på dagis. Grabben var så uppe i varv så jag beslutade gå hem med dom. Det är ca två kilometer hem och jag tänkte då att då får han sprungit av sig ännu mera. Han har varit lite mer speedad sista veckan nu men det är bara att upprätthålla det lugna. (trodde jag) Promenaden gick sådär. F höll på att springa i cirklar genom allén men när vi kom ut till vägen började han sticka ut armarna mot bilarna fast jag hade sagt till honom. Jag var tvungen att ta tag i honom och gapa på, inget annat bet i han disträa värld. När vi sedan kom till Strandvägen tänkte jag vi kunde bada Ebba. Vi tog loss hennes koppel och hon hoppade i. Då ville lilltjejen också hoppa i och blev fullständigt hysterisk då hon inte fick. Hon sparkade av sig skor och strumpor och det såg ut som hade epileptiska anfall i vagnen fast det var ju bara ilska. Hela vägen hem höll hon hov. Då lugnade grabben dock ner sig vilket var tacksamt. När jag sedan skulle bära in henne så drog hon bort en liten tuss i mitt hår. Jisses vilka gener det finns i henne. Hon är tjurig efter mig och envis som sin pappa. :-) Hon lugnade sig men det tog krafter.

Återkommer med mer sedan.

Jag vill ha SEX, jag vill ha SEX, jag vill ha SEX TIMMARS arbetsdag!

Alla människor bör ha rätten till att ha ett meningsfullt arbete. Arbetslöshet är också ett stort slöseri, socialt och samhällsekonomiskt, som leder till att en stor grupp människor utestängs från delaktighet i samhället. Är mina tankar rimligt i ett hyperliberalt Sverige? Naturligtvis inte! Här ska det städas hos rika och jakten på facket och LAS pågår med stor iver. Man ska vara rädd om hjältarna - småföretagarna - som ger folk jobb. Varför pratar man aldrig om att vara rädd om den som arbetar eller den som är arbetslös. Nää, med stor iver så sparkar man hårt på dem som redan ligger.

Jag kan inte förstå varför så många människor tvingas av borgarna att gå arbetslösa när behoven av mer personal är så stora inom t.ex. äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan. Jo, jag kan förstå. Kapitalismens fyla tryne visar sig överallt.

Det kan inte heller vara försvarbart att handskas så med människorna och samhällsekonomin. De som har ett arbete måste ofta stressa och arbeta övertid. Det har blivit för många så kallade arbetsmarknadsåtgärder som skapats för att hålla människor sysselsatta, med låga löner och utan den anställningstrygghet som ett fast jobb ger. Kommunen måste därför få ekonomisk hjälp av staten för att öka antalet personer i offentliga sektorn.

En arbetstidsförkortning är därför nödvändig för att fler människor ska få en meningsfull uppgift i vårt samhälle. Jag är övertygad om att även arbetsskador och stress kommer att minska, samtidigt som det ger möjlighet till en mera meningsfull fritid. Det visar inte minst försöket man hade i Kiruna kommun eller på Toyota i Mölndal.

Läs gärna detta.
http://www.prevent.se/arbetsliv/artiklar/artikel.asp?id=1966

Studier har visat att det är lönsamt att gå ner i arbetstid, minskad sjukdomsfrånvaro och ökad produktivitet har visat sig gå jämt ut med ökade personalkostnader.

Låt oss prova i offentlig sektor för att sedan överföra det till den privata. Låt alla ha en chans till ett liv i frihet - och inte bara frihet till den som tjänar mer.

D eller T

Ni som läser i min blogg ser att jag ibland skriver fel. Ibland skriver jag undertecknaD i ställer för undertecknaT! Detta gör jag inte för att jag är dum i huvudet utan det är mitt danska modersmål som tränger sig på.

Eftersom jag är berika d/t med läsare som gärna påpekar detta, vill jag informera om att loppet är kört. Min svenska-2 lärare dog efter ett års undervisning i levercancer. Jag kommer aldrig glömma honom, han var så underbar, men han ersattes aldrig. Det blir helt enkelt inte bättre än så här!

/ M

Tre promille

Så här är den konkreta verkligheten. Av personer med inkomst över en halv miljon kronor per år hade fyra procent fått skattereduktion för hushållsnära tjänster. Andelen bland dem som tjänade 300 000-500 000 kronor var det en procent - och bland dem som tjänade under 300 000 kronor hade bara tre promille fått reduktionen. TRE PROMILLE!?? Och man hävdade både i från näringsministern samt i från jämställdhetsministern att hushållsnära tjänster skulle göra samhället mera rättvis och jämställd.

Hur detta gör Sverige mer jämställd kan jag inte förstå. Om någon kan förklara det så hör gärna av er.

120 miljoner kronor har gått åt av skattebetalarnas pengar för att subventionera städhjälp till rika. Hur är det försvartbart mot arbetaren som blivit varslad eller mot den ensamstående kvinnan som dubbelarbetar eftersom hon inte får det att räcka till? Tänk om man kunde satsa 120 miljoner kronor till skolan att undervisa om jämställdhet. Det handlar faktiskt inte bara om vem det är som plockar fram damsugaren utan om rättvisa och solidaritet inför varandra.