För mig har denna psalmen fått betydelse. Det är okay att det gungar i min tillvaro för jag blir ändå buren av Det som jag kallar för Gud! Det gungar så fint när han bär dig, mitt barn. Han går på så mjuka sandaler. Hans mantel är vävd av det lenaste garn. Hans arm är så stark, hans doft är så ren. Han känner var rot och var grop och var sten, och han nynnar en sång, som han gjorde en gång till stjärnornas ljusa koraler. Mitt barn, du är buren i Skaparens famn. Han andas intill dig så nära. Han håller omkring dig. Han känner ditt namn. Han gråter med dig, han ler när du ler. Du är aldrig ensam i vad som än sker för du hör honom till, Herren Jesus, som vill till himmelens glädje dig bära. Den här damen har förhöjd värde på Urea. Jag fick veta det igår eftersom hennes doktor ringde. Det betyder att hon nu ska utredas vidare. Jag hoppas det inte blir njursvikt blir i framtiden.. att det bara är tillfälligt. Men jag känner att jag har lämnat över det till Gud och det är en skön känsla. Lilla fina Novalie.. du är så älskat! |
fredag 23 april 2010
Det gungar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar