Därför kommer jag rösta på ett rött parti.

Det gör skillnad för kvinnorna vilken regering som styr eftersom det finns fortfarande stora orättvisor mellan män och kvinnor.

1972 tillsatte regeringen Palme en jämställdhetsdelegation. Det blev en skördetid för ökad jämställdhet. Barnomsorgen byggdes ut, vilket gjorde att fler kvinnor kunde ta klivet ut i arbetslivet. Den gamla moderskapspenningen ersattes med en modern föräldraförsäkring. Fler kvinnor fick chansen till kommunal vuxen- och yrkesutbildning Från 1966 till 1976 ökade den kvinnliga förvärvsfrekvensen från 55 till 66 procent. Fler kvinnor fick chansen att stå på egna ben och bli ekonomiskt självständiga.

Mycket positivt har också hänt inom jämställdhetsfrågan under de senaste årtionden, och visst går vi åt rätt håll. Men det betyder verkligen inte att allt nu är frid och fröjd med jämställdheten i Sverige. Fortfarande finns stora orättvisor mellan män och kvinnor. Men det är ändå viktigt att säga att det har skett fantastiskt mycket.
Aktiva politiska insatser har givit resultat. Det spelar roll vilken politik som bedrivs.

Jämställdheten är inget opolitiskt ämne som förenar alla. Tag bara synen på skattepolitiken. Moderaterna hävdar att sänkta skatter ökar kvinnors frihet. Fyra år med borgerlig skattesänkningspolitik har inte heller varit ett lyft för kvinnornas arbetsmarknad. Arbetslösheten är högre i dag än före regeringsskiftet 2006. Många far illa och har det tufft ekonomiskt. Nästan en fjärdedel av de kvinnliga pensionärerna och ensamstående mammorna lever under fattigdomsstrecket. Det gör skillnad för jämställdheten om det blir rött eller blått styre. Röstar man för ett rättvist samhälle, även för kvinnorna, röstar man inte blått!