Jag är trött. I en värld med småbarn kring sig, går man upp vid senast 06:00. Det är inte kul att komma på sig själv skryta om det heller. Idag på skolan stod dom där och ojade sig över hur tidigt dom hade gått upp. 07:10 var tydligen JÄTTEtidigt. Jag drog till med att dom kan ju komma när dom går upp innan 05:00. Ähhum! Hur intressant är det att jag går upp 05:00? INTE ALLS så klart. Det är ett eget val jag tar nu när jag pluggar till en socialpedagogisk ledare. Tyvärr går det dåligt med bussar mellan skolan och hemmet. Att bo i Nynäshamn är sannerligen som att bo i en provinsby lååååångt ute på landet.
Mitt liv har inte bestått av normal sömn efter jag fått småbarn. Jag var van vid sena morgnar men det är ett under om min lilltjej sover till längre än sju. Skulle hon sedan sova till längre än åtta skulle det vara som att påven erkände han var gay. Fattar ni, det finns alltså inte på världskartan. Sömnbristen gör mig ilsk. Jag märker också att jag lättare upplever panik. Jag blir också mer förvirrad och mer sur. På detta har vi hur mycket att göra som helst i skolan.Vår grupp ska skriva ett kompendium i gruppsykologin på mellan 25 och 30 sidor som ska handla om grupprocesser inom kyrkans verksamhet. Jag anser det är för mycket på kort tid. Det ska bli spännande att se om jag tycker samma sak efteråt.
Fick ett psykbryt i söndags. Jag tappade en större mängd ris på golvet och med det följde allt vad förnuft och rationalitet heter. Jag fixar märkligt nog inte sådana situationer. Jag hittar ingen struktur så min stora känsla är panik. Min bonusdotter kom hem i samma veva och ville snacka. Hon fick tyvärr sina öron varma då, vilket inte var meningen. Jag ska dock gottgöra henne på något sätt en dag, även om hon säkert också fick lära sig något. Hon är verkligen den finaste 11åringen som finns. Jag är verkligen glad över att jag och maken får vara hennes bonusföräldrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar